en "vanlig" torsdag................

I morse läste jag något av det svåraste att läsa, en av dom finaste änglarna är svårt svårt sjuk, och inget mera kommer att göras...... mina tankar är med er alla och jag önskar jag kunde hjälpa er med sorgen ilskan och den tuffa tid ni nu har framför er. Men jag som alla andra kan bara stå bredvid. Tänker på några rader jag brukar ta till då allt känns meningslöst.

Man kan aldrig hindra sorgens fåglar att flyga över en huvud, men man kan hindra dom från att bygga bo i ens hår. KRAMAR till Gustav med familj.